Kronisk tandvärk är svår att diagnostisera

Kronisk tandvärk, atypisk odontalgia, drabbar tusentals personer varje år. Det är ett sjukdomstillstånd som kan innebära svår smärta och kräver i de flesta fall behandling vid en smärtklinik. Problemet är dock att tillståndet är svårt att diagnostisera, vilket i sin tur innebär att det är svårt att behandla på rätt sätt.

Vad orsakar kronisk tandvärk?
Man vet ännu inte vad det är som orsakar kronisk smärta i tänderna. Av de 235 000 personer som varje år behandlas med rotfyllningar, får ca 3 procent enligt sidan Tandvark.se, alltså omkring 7 000 personer, ihållande värk efter behandlingen.

En möjlig teori är att nerverna i tanden skadas i samband med behandlingen, men det krävs fler studier för att kunna göra diagnostiken säkrare. Det pågår just nu forskning kring exakt vad det är som orsakar kronisk tandvärk, och man försöker också ta reda på vilka riskfaktorer som föreligger för att bättre kunna förebygga kroniska smärttillstånd. De studier som hittills utförts har pekat på att möjliga riskfaktorer skulle kunna vara att patienter som behandlats inte har fått tillräcklig bedövning. Man vet också från andra studier att akut smärta är en riskfaktor för olika kroniska smärttillstånd.

Hur kan man förbättra diagnostiken?
Odontologiska fakulteten vid Malmö högskola pågår just nu flera forskningsprojekt som syftar till att bättre kunna diagnostisera kronisk tandvärk. Vid sidan om att bli bättre på att identifiera de olika riskfaktorerna bedriver man flera forskningsprojekt för att öka förståelsen för hur värken uppkommer. För att kunna avgöra huruvida smärtan beror på en nervskada har man försökt mäta patienternas känsel i munnen. I de fall patienterna uppvisar en förändrad känseluppfattning är möjligheten större att det kan handla om att tändernas nerver skadats.

Hur kan man lindra värken?
Smärtan som patienterna upplever kan i vissa fall vara svår. På grund av otillräcklig kunskap om vad som orsakar kronisk tandsmärta, har många patienter fått gå igenom behandlingar som visat sig vara mer eller mindre verkningslösa. De mest framgångsrika behandlingarna har varit de som involverat läkemedel som påverkar nervsystemet. Men man har också sett goda resultat av kognitiv beteendeterapi, KBT. Eftersom tillståndet är kroniskt så handlar mycket om att kunna hantera smärtan, vilket man genom terapi kan få hjälp med. Att drabbas av kronisk tandvärk är relativt ovanligt, men det är ändå viktigt att öka kunskapen och bedriva vidare forskning på detta område för att drabbade ska slippa onödiga och verkningslösa behandlingar.

Så ser behandlingen ut vid rotfyllning

Våra tänder består till stor del av hård vävnad i form av emalj och dentin som omsluter den innersta delen, pulpan. Pulpan består av en mängd nerver och blodkärl som i vissa fall drabbas av en infektion eller inflammation. I sådana fall krävs det att man får en rotfyllning. Anledningen till infektionen kan vara kariesangrepp, att man gnisslar tänder eller att tanden utsatts för en hård stöt.

 

Vid första besöken tar man bort den skadade pulpan
När pulpan blivit infekterad eller inflammerad behöver man behandling med rotfyllning. Processen innebär att en tandläkare tar bort den skadade pulpan med små specialfilar och borrar och sedan fyller tanden med ett fyllnadsmaterial.

Behandlingen kan ibland vara komplicerad. Oftast behövs den utföras i flera steg, där det första steget är att ta bort pulpan. Man måste sedan ta död på bakterierna i tanden genom att spola den och lägga på ett förband.

 

Tanden fylls med ett gummiliknande material
Själva rotfyllningen påbörjas oftast först vid nästa besök, och går i korthet ut på att man fyller hålet i tanden med ett gummiliknande material. Kanalerna i pulpan kan hos vissa vara trånga eller böjda, vilket kan göra processen mer utdragen och leda till flera återbesök. Det är viktigt att säkerställa att inga bakterier kan ta sig ner till rotspetsen eller käkbenet. Efter en avslutad rotfyllning tar tandläkaren alltid flera röntgenbilder för att kontrollera resultatet.
Hur en rotfyllning går till
 

Vad händer efter behandlingen?
I många fall drabbas patienten av en övergående smärta efter behandlingen. Detta kan dock lindras med vanliga värktabletter.

 

Komplikationer vid rotfyllningar
En komplikation av rotfyllning är att man kan drabbas av så kallad kronisk tandvärk, även om detta är ovanligt och inte drabbar fler än 3 procent av alla patienter. I vissa fall fungerar inte rotfyllningen fullt ut och behandlingen måste göras om.

Många gånger får dock patienten inte några problem med tanden förrän efter flera år. Tandläkaren tar därför regelbundet röntgenbilder efter ingreppet för att snabbare kunna upptäcka problem med själva fyllningen eller vävnaden omkring den behandlade tanden.

 

Förutom att man kan drabbas av kronisk smärta i tanden efter behandlingen så är det inte helt ovanligt att en rotfyllning misslyckas vid första försöket.

Om det handlar om en tand som sitter långt bak i munnen kan processen vara svårare att utföra och man kan bli remitterad till en specialist. I vissa fall kan de enda alternativen vara att genomföra en operation eller dra ut tanden och ersätta den med ett implantat.

Källa: http://rotfyllning.se